it's a ventriloquist act

Mina dagar består pretty much of just this. Första bilden introducerar min nya inneboende, hon heter Kajsa och är en kelig och gosig mjuk och lurvig kisse på 1 år. Jag försöker måla om mina väggar trots att den nya rekryten i lägenheten gärna vill stryka sig mot väggarna i välbehag, har inte hjärta att stänga in henne någonstans i sitt nya hem heller, det är helt enkelt ett litet dilemma. Gardinerna hänger på klädstängerna och jag var dessutom och hälsade på familjen ute på Åstol, Ronja satt och pussade mina fötter hela morgonen framför Desperate Houswifes och kaffe och av att bedöma hennes blick så ville hon nog inte att jag skulle gå, och gudarna skall veta att det ville inte jag heller.

Idag väntar ett kort arbetspass och ännu mer målande. Imorgon blir det Ikea med en storebror utav två, och ett himla tung släp bakom bilen, nu skall det bli ordning och reda minsann. 

Paul Simon och Lou Reed har fått komponera mig hela morgonen, det har med andra ord varit mycket sentimentalt och sådana morgonstunder behövs de med. Nu är det dags för ett varmt bad med kaffe och radiotjöt.  Jag lever och jag försöker leva med det, ungefär. En fika med Olivia skjöts precis upp för 5:e gången denna vecka, vi är alldeles för dåliga på att planera och våra liv är ca lika proppfulla och osynkade. Detta skall bannemig bli mitt mission denna vecka , att hinna klart med lägenheten och träffa Olivia för lite catch up. 

Tills vidare, håll i hatten.
Mvh den ofärdige.