it's a ventriloquist act

careface på ditt carefade.
not.

kommande veckor ska spenderas på följande vis.
Hoffmaestro spelar på Liseberg på fredag, innan det ska jag köpa present och umgås med min storasyster och dricka öl, helgen jobbar jag sen struntar jag eventuellt i skolan och drar till malmö, sen tillbaks till Göteborg där Markus följer med när jag tatuerar mig, sen blir det Stockholm, sen tillbaks till Göteborg för att supa igen. Har även bestämt mig att fixa skolan den här gången, gå ut med skapliga betyg men jag förutspår ett ganska dåligt mönster redan nu. Ska jag våga tro på att smärta fortfarande bara är en högre grad av njutning?

Kära icke-existerande bloggläsare.
Just i denna stund befinner jag mig på en madrass någonstans i myggenäs. Vi tog nämligen en spontantripp till landvetter flygplats för att möta upp en kompis mitt i natten, det slutade med att en hysterisk andrea bakom ratten guidades av en ovanligt lugn Mathilda genom göteborg by night. Fredrika satt bak och lugnade ner oss (andrea och en hejdlöst gapskrattande mathilda) med ekorrehistorier värda att skrivas ner. När vi väl hittar ut på E6 somnar flickorna där bak och resten av gänget sjunger med till bob marley och resten är nog egentligen oväsentligt. Vi fick hem det vi skulle och andrea fick en stadsorientering hon sent kommer glömma. Men färjorna tillbaks till shutter island slutade gå så vi hamnade på första bästa sovställe. Imorgon blir det brunch med victor och frudd innan victor åker hem och det kan ju faktiskt bli jävligt intressant.

wet dreams motherfuckers /härskarn

under de senaste tio dagarna har jag hunnit inse många saker. som att beroende på vem man väntar på kan man stå ut en evighet eller så släpper man taget fort som fan innan man hinner bli sårad, valet gör man inte helt enkelt, det bara händer. har insett att det är ytterst ohälsosamt att vistas omkring sina gamla romanser, det slutar endast i ren bitterhet och förvirring. har insett att man inte kan dela rum på 1x1 meter i över en vecka med sin kompis hur mycket man än älskar henne, flickor kommer alltid vara flickor och det resulterar i catfight och svordomar som sedan övergår till att fröken karlsson använder sina karateskills i verbal form och så vidare. hur som helst så hade jag tänkt sammanfatta dessa dagarna så gott det går fastän det känns praktiskt taget omöjligt.

Förra fredagen åkte jag iallafall till negerbyn för att förbarma mig över min kära Emanuela, det slutade med att jag kom dit, rökte på hennes balkong i ren skräck att hennes pappa skulle vakna och döda mig, sen dök jag ner i säng. På lördagen dagen till ära var det Kent, älskade älskade Kent  spelade i trädgårn och jag skrek mig hes och grät och dansade med min ekorregalna vän Fredrika, det var så vackert trots att jag hade en svettig pojk bakom mig som skrek som ett adhd-barn i mitt öra hela konserten. Efter något så vackert kan man inte göra annat än att gå och lägga sig och dö någonstan, sagt och gjort tillbaks till tattardalen där jag stupade men blev väckt ohumaniskt tidigt med headache of doom och åkte till uddevalla, där har jag inte mycket att berätta, jag trivs inte så bra där för att vara ärlig. På onsdagen bar det äntligen av till Frizon, där träffade jag mycket nytt folk, drack överdrivet mycket te vilket faktiskt inte resulterade i onödigt många toalettbesök, jag gick på de allra bästa spelningarna, dansade till duktiga dj otto tills jag stupade (bokstavligen, svimma, kräkas osv) jag tiggde cigg av främlingar när mina tog slut vilket var jobbigt med tanke på omständigheterna, jag lärde mig spela uckelele, jag fick uppleva saker jag aldrig skulle våga tro på, jag hade det väldigt trevligt i skånecamp med fina pollybus med mera. Tänker avrunda här trots att jag knappt berättat någonting alls egentligen, men några bilder får väl beskriva resten.

Men först en sköning:  Helt Off – Mediakåt

kent 7/8


frizon



henrik, niko , amanda och kim innan immanu el





anberlin fick för sig att ta sig ner till sverige för att göra mig lycklig!

Och nu sitter jag här, ännu en sommar på sundsvik. Jag trivs här bland mysigt folk, knarrande sängar, äcklig skog och sena kvällar ute på udden. Det är helt okej vill jag påstå, känslan av den närvaro som finns i luften är lite magisk. På onsdag åker vi till frizon, fyra härliga dagar bortom allt som är jobbigt. Plåster på själen, tack för mig.

sjätte dagen i rad med migrän, inga piller funkar att ha med till jobbet heller, ipren är för svaga, mina dämpande gör mig dåsig och försämrar arbetsinsatsen som redan är låg pga skallen. även tredje morgonen i rad med näsblod hah, igår morse svimmade jag när jag skulle sträcka mig efter något i garderoben, känner att jag inte är i form riktigt! men det löser sig, snart är jag ledig i en vecka då kan jag gå sönder hemma istället för på jobbet. Dessutom ska jag långt härifrån, så jag slipper all skit. Först ska jag till Uddevalla, sen Örebro och det kommer vara min fristad i nio dagar. Förövrigt; vänner suger men jag får iallafall sällskap idag tills jag börjar jobba, tänk att åtminstone en själ här på jorden värnar om mig och undrar hur jag mår! Jag kom på att jag inte visat piercingen jag gjorde hemma hos Majja! Ball tjej det där, ska fika med henne på lördag! Intressesmurfen fick sprutorgasm och svor på franska. Här kommer bilder iallafall:

- that's crazy!

Nej men det är det nog, jag vet inte. Jag har spenderat morgonen på jobbet, skadade en hallonpaj med flit så min kollega kunde äta upp den. Nej men ärligt, jag har varit så aktiv idag att jag knappt känner igen mig själv. När jag kom hem ifrån jobbet var mina ben som spaghetti och jag slängde mig i sängen ett par ögonlock. Somnade lite till och från men sen kom fredrika och olivia och drog med mig till cafét med dex medflera, därefter bjöds det på kvällsdopp bakom rökeriet, skyline uppe vid vattentornet, hammockmys på rökeriet igen, och resten är bara fjanterier men fy fan vad roligt jag har haft, kan inte minnas senast jag skrattade så ärligt. Orkar inte dra några interner men även om livet bara fucking me just for fun och vänder upp och ner på allt som är viktigt för mig så känns det iallafall skönt att kunna umgås med människor som står stadigt med fötterna på jorden när man inte själv gör det. Det var det djupaste jag hade att komma med en natt som denna. På tisdag blir det förmodligen piercing, sen blir det jobb jobb jobb men det gör inte ett dugg dugg dugg.