it's a ventriloquist act

Bilder från i somras, i mitt gamla rum på Åstol. 

Idag tycker jag allt annat är överflödigt, än att ligga i min säng och sjunga sommarvisor , läsa bok, dricka te.
Imorse åkte Erica tillbaka till Stockholm och jag har gråtit en skvätt nu. Mamma säger att det bästa som finns det är att gråta, det är inte bra att hålla sådant inne för då får man påsar under ögonen. Rebecca och Fiskis muntrade upp mig genom att bara finnas till och jag tänker inte vara ledsen mer. Och separationsångest är bara någonting som finns i huvudet, jag tänker lära mig att vara vuxen nu. Imorgon jobbar jag igen, det går bra när man inte tänker. 

Det räcker inte att älska lite, måste älska allt och lite till.