it's a ventriloquist act

jag ska utrota varenda liten baskilusk som finns, jag svär på mitt torra liv. jag har hamnat i en tillfällig vad man kan kalla regression om man vill. jag varit så sjuk att jag inte kunnat ta hand om mig själv, jag har sovit på min pappas arm och lyssnat på hans björn och varg-historier, blivit matad av min mamma och gråtit i mängder. stunder där febernedsättande fått ställa upp som ett låtsas-friskhetstecken har jag tittat på löjligt mycket dokusåpor, lipat till biggest looser och 16 and pregnant, extreme home make over (det är ju så löjligt pretentiöst)  ja ni vet ju. Jag har inte haft så mycket tid att tänka, ni vet som jag gör jämt och ständigt på det där sorgliga rebelliska tonårsviset. Jag ska snart till vårdcentralen, det verkar vara lunginflammation jag bär på vilket är ganska förståeligt med tanke på mitt immunsvar som ryker fort som attan när jag knaprar dessa mediciner. det genomsyrar mig, faktiskt. Men jag håller ut, vad skulle viii annnars gööra osv. 

Jag är trött på att vara halv iallafall. Men är det någon inflammation i kroppen kommer jag inte bli frisk förrän jag fått pencellin och gud vet det händer. men jag rymmer snart - sjuk eller inte - till göteborg för lite återförening med bushman så hon får titta på mitt otroligt bleka och fruktansvärda anlete. man kallas ju inte den hornkrönte för intet liksom. lord voldemort here i come osv. Här kommer lite baciller från hostcentralen nere i min hals, hälsar Frohe Weihnachten und gut neue jahr