it's a ventriloquist act

veeem har haft 39-40 graders feber 10 dagar nu, hostat sönder ett revben, tappat hörseln på ena örat och går som ringaren i notre dame? just det, det var ju jag. igårkväll blev revbenet värre och tydligen är det rejält skadat. tänk vad kroppen kan göra mot sig själv ändå. jag saknar civilisationen, diggar inte att mats ringer mig emellanåt och tycker jag borde gå till skolan. en gång svarade jag "jag kommer, fixar du en mirakelmedicin och en rullstol så tar jag med mig kakor!" han fattade inte skämtet, utan mumlade något om omständigheter och skolplikter medmera. Jag kommer inte bli långrandig, jag är som ni vet både kort och aldrig särskilt randig. Ska runt två halta iväg till färjan för att åka till vårdcentralen där min mor har ett och annat att säga, hon är nog mer arg än jag. Sveriges sjukvård har helt klart varit bättre. 

utöver det kom min lillasyster hem från Alingsås igår och efter ett snabbt besök på Liseberg vinner hon självklart två stjärnvinster på en och samma dag (typiskt julia) och häller ut allting på soffbordet där jag ligger döende och säger "jag äter ju inte godis, så du får ta hur mycket du vill!" fin gest, men jag tackade artigt nej. Skulle jag smälla i mig allt det där lär jag få göra gastric bypass eller leva resten av mitt liv rullstolsbunden i fetma, det vore ju inte så hälsosamt för psyket heller liksom. Nu är det hög tid för en dusch och mentalt förberedande för läkarbesök. Smell you guys later.