it's a ventriloquist act

Idag har jag fått reda på att Cerebrum (eller hjärnan som den så fint kallas egentlingen) , ja alltså hjärnsubstansen i hjärnan ser ut som havregrynsgröt. Min ordinära frukost gjord på havregrynsgröt och frysta hallon - är nu som bortblåst. Så mycket för att man precis lyckats träna in en någorlunda hälsosam rutin. Och inte för att jag inte var medveten om att KOL är en kronisk sjukdom, men så vackert utskrivet "Kroniska Obstruktiva Lungsjukdomar" gör det hela lite äckligare, när jag detaljerat fick förklarat för mig vad som händer i kroppen. Så nu har jag ofrivilligt dumpat en mysig frukostvana men för att se det positivt, också fimpat min lite sämre vana, rökningen.  
Det här med att jag läser medicin är nog en lite för rå kurs för att vad som skall vara nyttigt, innan kursen är slut har jag väl ungefär vatten och bröd kvar på menyn. Eller så har jag kanske lyckats utvecklats och präglats utav livet som jag tyvärr är ganska så livrädd för. 
Drömmer mig just nu bort bland stora vetefält och gudomligt vackra klänningar och barfotadans. Vart jag ska få tag på de resurserna är dock ett ganska rejält mysterium, min hjärna med all dess substanser ligger nedvikt i en näsduk i en papperskorg vid svingeln-området, ifall någon undrar. Därav en lobotomerad känsla av välbehag, stora vetefält, kärlek och dans. Sånt händer inte pessimister som mig! Bah. 
Jag kan rent spontant känna att min bitterhet idag inte är så amusant som jag själv tycker, och att den stora högen med kläder på sängen borde skickas till Afrika. 
Upp och hoppa, lilla loppa.