Follow @hybrishoran

När han klär av sig.

Nu skall vi se hur tant klarar av att skriva ett någorlunda propert inlägg på en ny blogg.se-design med tusen nya funktioner som bara är förnamnet till allt jag inte kan eller orkar med. Till att börja med måste min bittra aura avta en aning om jag skall lyckas med något pretentiöst skitsnack om att allt är faktiskt helt okej och solen skiner, mina ben börjar bli bruna och har fått fräknar på näsan, ligger i sängen och dricker te och spelar lite gitarr. Utan krusidullerna kommer dagens sanning här;

Jag tycker faktiskt inte allt är helt okej idag, snarare som om gud slumpmässigt valde mig att bli den som fick känna sig som en mögelsvamp under handfatet i sitt eget badrum idag. Solen skiner inte alls idag, på Åstol gör den förmodligen det, molnen tar sig liksom aldrig riktigt dit. Men här är himlen alldeles grå och mina ben var igår två stycken snövita sådana, men efter lite övertalan smorde jag in dem i kokosnötsolja och väntade på att miraklet skulle uppenbara sig. 5-6 h utav totalt gassande mot två ben som i princip aldrig fått se solens strålar resulterade i att mina ben ser ut som två kräftor och att vända på sig i sängen inatt var minsann årets bedrift. Jag ligger i sängen och spiller te på min mage, försöker lägga några ackord men allt låter så falskt och fel för att påminna mig om att jag inte blir bättre på gitarr än såhär, den skriker "Snälla häng upp mig på väggen igen". 

Nu när jag gjort er allt annat än varm i kläderna tänker jag komma med en totalvändning, idag är dagen när Rebecca kommer hem. Livet utan Ribban är inte längre livet utan Ribban, numera är det "De tre dagarna med Rebecca tills hon åker igen!" Och sedan två veckor till utav ett litet tomrum, ingen som frenetiskt smsar och berättar små hemligheter eller om sina nära-döden-upplevelser då hon försökte sig på att motionera för första gången i sitt liv och så vidare. Men vet ni, jag skall ta vara på dessa dagar och jag ska duscha av mig te från min kropp nu, klä på mig något fint som definitivt kommer innefatta ett par svarta strumpbyxor som döljer mina inkasserade föredetta bleka men skapliga ben. 

Tills vidare: Håll i hatten ikväll. Midsommar är egentligen barnens dag, därför är jag väldigt glad att sprit aldrig fått komma innanför dörrkarmen när jag var liten varken på midsommar eller någon annan högtid, och inte nu heller. Jag kommer ihåg varje midsommar som något fint och magiskt med dans, lekar, vara uppe sent och sitta i hamnen och lyssna på musik, äta glass, plocka 7 blommor att lägga under kudden och vakna upp med en god frukost och två glada och nyktra föräldrar och ett helt sommarlov framöver. Dock är jag inte mycket märkligare än någon annan ungdom och dricker på midsommar när jag blivit för gammal för lekar, dans och blommor under kudden, men ändå. Jag förutspår en fin och rolig kväll och jag skall ge mig tusan på att hitta sju stycken blommor i stan, om det så är de enda blommorna som finns här. 


Kommentarer
Postat av: uppsalamarkus

häng inte upp den på vägen, fortsätt öva yo.

2012-06-29 @ 00:20:05
Postat av: um

väggen. kuk.

2012-06-29 @ 00:20:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0