Follow @hybrishoran

Livet utan ribban del 1


1. När du, Rebecca Lindblom lämnar landet, dansar råttorna på borden. Fick ett samtal utav en okänd fjortonåring en dag efter att du försvann. Låter bilden tala för sig själv. Hon kallade sig för Britschgi
2. Köpte en micket billligt flick på Bellevue marknad, tänkte sälja vidare för ett dyrare pris, paketpris flicken och pojken.
3. Jag fick snygga pangbruden Anna att röka trots att hon har slutat. Lägg märke till att vi står i ditt hood, Redbergsplatsen. Vi rökte sammanlagt 2 paket tillsammans. 
4. Här sitter jag ensam, vid Delsjömotets hållplats påväg hem från jobbet och önskar att du kom och mötte mig. Bussen kom inte, jag brände mig på kaffet och saknade dig.
5. Eftersom det inte blev någon dagens bild denna dag så gav jag dig en två centimeter glipa på min mage att titta på, jag vet att du saknar den för att den inte är besudlad. Skämt och sido. Så.
6. Sedan gick det rykten om att jag var med i tidningen, och ja. Det var jag. Hoppade på mig vid korsvägen, fanns ingen väg ut. De citerade mig inte ens, borde få skadestånd.
7. Det blev natt på Åstol och jag smög ut och rökte, vi pratade i telefon i någon timme, eller två. Svårt att veta sådär på rak arm, men det var det finaste på hela veckan iallafall.
8. Jag gick på mina brorsbarns skolavslutning, sov där och sedan fick jag med mig den här tjejen hem. Kände mig inte lika ensam längre.
8. Jag kom till jobbet och fick syn på det här. Jaha, kul. Inte bara gud pekar fuck you åt mig utan även mina arbetskamrater tycker det var lustigt att jag var med i tidningen, kan ju vara den mest hemska bild på mig sedan skolfotot 96.  Då tänkte jag på dig Rebecca, det är inte bara du som driver med mig. DU ÄR INTE ENSAM!
9. Och igår. Igår kom pappa över med mitt nya köksbord och hjälpte mig montera ihop detta. Eftesom jag förmodligen måste äta förr eller senare på detta köksbord men lovat att inviga det med dig + te så dukade jag fram te för två och satt och drack te i min ensamhet. Senare samma kväll kom Esther och Britschgi över och vi invigde bordet med rödvin. Sedan dippade vi mitt hår rött. Det var inte månadens höjdpunkt kanske. Håret alltså, inte sällskapet. Sällskapet var helt klart perfa, fast vi saknade tjejen som förde oss samman. Planerade hemlisar.
Och idag, dag nummer 10 till ära kommer den mest fula och konstigaste bilden hittills. Min fot påväg upp för backen från Olskrokstorget till Redbergsplatsen. Den må verka lite trasig den här bilden, att det omöjligt kan finnas någon slags historia bakom den. Ja, det kanske den är men historian lyder:

Min fem minuters promenad från Olskrokstorget är tung idag, varför jag hoppar av där emellanåt är för att jag vill handla innan jag stiger på 17-bussen. Har man tur får man ju chansen att träffa din mamma liksom. Men idag så var jag ledsen och arg. För att Tyskland har berövat mig på en vän som man oftast hittar här , alldeles uppe i backen. Jag måste erkänna att hungern var en bidragande faktor till dessa tårar, jag  blir väldigt grinig när jag inte ätit på två dagar, men jag hade ju precis handlat mat när tårarna föll så det borde varit en slags bromskloss.. Nåväl - Idag fanns det ingen Rebecca på Redbergsplatsen heller och jag klampade hårdare och fortare upp för backen och ville mest bara stiga på den där djävla bussen. Så ja, jag satt i nästan exakt 30 min och grät på Redbergsplatsen, för självfallet missade jag busse. Jag grät som ett barn för att jag saknade dig och för att jag hungrig då. Och för att jag typ inte har några pengar kvar, man blir lätt ganska cranky då. Men ändå fanns det ett sting av hopp när jag tittade bort mot ejdergatan och väntade på din crooked walk och luvan uppdragen så det ser ut som du har puckelrygg. Sen gick jag hem åt en spartansk middag, och sedan drack juice och te och kaffe och vatten och nu har jag en ganska stereotypisk biaframage. Då tänkte jag också på dig.

"Thank you for listening. Over and out" /Pölsa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0