Vart är kaffet ?
hej mina fina imbeciller, dags för uppdatering. det är tröttsamt men någon måste ju göra det.
1. Det är måndag, jag var snorfull igår och idag känner jag mig allt annat än rockig. Det hindrar dock inte socialen från att tvinga mig innanför murarna och till de där sadisterna som kallas sekreterare och psykologer
2. Igår lyckades jag springa in med cigaretten på Kingshead , jag tvingade min vän kyssa sitt ragg för kvällen genom att säga till henne "gör inte du det så gör jag det" och med det som kommando löd hon , så...(se punkt 3)
3. antar jag att mina vänner tror jag en harlot som stjäl ragg och vänstrar med the love of My life, min pojkvän.
4. Självklart är det inte så illa. Men det var ändå lite kul att ni trodde på min bitterhet. Ingenting går upp mot mina vänner och min fina prins ifrån Skåne.
5. Jag beter mig ohjälpligt som en liten barnunge tragiskt nog, jag gnäller och gnyr men till skillnad från normala bebisar lever jag inte på mat och sömn, snarare tvärtom. Tror min mamma bytte vällingen mot brännvin i nappflaskan.
6. Jag är så ful att jag skulle behöva tas in för behandling.
7. Om någon skulle se mig nu hade jag nog fått en gratis remiss till plastikoperation med en gång.
Här hemma råder det för en gång skull inte rena dagisandan. Min storasyster + galen sambo är bortresta så det är otroligt lugnt för tillfället. Jag är förvisso på samma mentala nivå som en sent utvecklad teletubby och kan inte hitta min pincett, därav kan jag inte förbarma mig över mina kära ögonbryn. Mina säger jag , men egentligen har jag bara ett enda som sträcker sig tvärs över hela pannan.
Jag saknar Christine. Hon har dubbelkomiskt värde eftersom hon dels är bor i Norge men att hon också kan bli groteskt ful på bild (detta är ingenting jag bildiskt kan vittna om för jag har aldrig tagit en sådan ful bild på henne....) Men jag kan långt inom mig komma ihåg att en sådan bild existerar.. När man ser denna bilden så inser man att hon borde gå på specialskola för trögtänkta. Hon hade kunnat vara min intellektuella motpol, om det inte vore för att hon föddes 1 år och 10 h före mig och ett år är ett ganska bra försprång om man tänker efter.
Det är verkligen dags att gå upp ur sängen, det har redan börjar bli mörkt igen. Har självklart missat mitt viktiga möte också. Far ända in i baljan.
Nedan ser ni mina nya skor också, jag kan gå igen och jag mer eller mindre älskar skorna! Sök så ska du finna som allsmäktige härskaren i himlen sa , tänkte testa den där knacka och skall dörren öppna sig nu. Behöver plinga på grannen och låna kaffe , annars blir jag aldrig normal!
