it's a ventriloquist act

Rushen är inte över. Den har liksom inte börjat än för vi stannade på den gudsförgätna ön ännu en natt. Tack vare att jag snorade ner mina vänner i fosterställning inatt. Vi vaknade upp som vrak, förutom den fortfarande snygga skåningen i den friska delen av sängen. Jag och Jessika looks like crap med snorfyllda näsor och rostiga halsmandlar men det var väl till 50% ingen nyhet (jessika brukar vara snygg det vill säga, inte jag dock). Hatar att jag blir sjuk hela tiden tack vare dessa ruskiga mediciner, give it a rest liksom!  Bilden ovan är den enda som togs på mig på nyårsafton, tack och lov. Det var ingen maskerad men ändå lyckades jag se ut som en tjackhora, otur eller naturbegåvning? Jag har massa bilder jag vill lägga upp men kan fatta mig kort vad som hänt de senaste dagarna sålänge;

Söndag; vaknade utan bakfylla och firade med att inviga Milfie (vattenpipan jag och Emil köpte till Jessika i julklapp!) i Johannebergsparken, Jag saknade Markus men det kunde inte hjälpas för jag var tvungen att genomlida ännu ett dygn i Göteborg. Dock hamnade jag hos min syster i hennes mysiga lägenhet och somnade på hennes soffa.

Måndag; Mötte upp Polly på centralen och begav mig hemåt, det var det skönaste jag gjort på länge. Rent ut sagt orgasmiskt! Vi levde på te och mackor, såg på film och somnade in mot småtimmarna.

Tisdag; Bjöd hem en blond liten tossig Melinda på ännu mer te och mackor, pratade och hade det mysigt, rastade den övergödda tjockisen Ronja och oss själva. Vi bajsade inte i dikena dock. Sen skulle Melinda utmana ödet, dvs ta sig till grannhuset och vi begav oss till en sjuk Jessika som smittade mig med fetaste dunderförkylningen. Somnade lipandes och snorandes intill mina två bästa vänner

Onsdag, även känt som dagsläget; Vi stod upp med många om och men, men benen tog oss ingen vart. Bestämde oss för att chillaxa. Har tittat på snyftfilmer, käkat vitlök och andra hälsocermonier.

Kommande dagar kommer bestå av lite ödesmättade livsutmaningar. Mina nyårslöften borde vara att inte blogga massive-wall-of-text-inlägg så folk somnar och vill dö, att bli duktigare på ät-fronten, att göra allt för att gå klart skolan och kanske typ stop bitching around när jag är en ångestfylld liten oliv (diffust, chill) och egentligen bara vill kasta kärleksbomber på mannen mitt liv utsåg som hedersgäst i hjärtat. Vet inte om han trivs så bra bara, det blir ganska trångt ibland.