it's a ventriloquist act

Från att ligga på halvgråtandes skakandes och fullständigt fördärvad på golvet, till att kleta på lite rött läppstift, rufsa till håret och gå ut. Det är fan svart och vitt som gäller idag. För det var så det var, Jessika kom som en räddande liten spillevink trallandes på Kortedalas gator när livet var bajs och hon gjorde allt lite bättre. Vi såg Selsius spela på Sticky och nu sitter jag här. Egentligen borde jag sova, men jag saknar Markus lite för mycket. Blir nog att läsa en stund först och värma mig med tusen täcken och kuddar. Vet att jag inte borde vara så negativ i bloggen, men läsarantal bryr jag mig inte ett dugg om. Så är det med det, nu blir det Bon Iver och "Lowside of the road"  

Peace