it's a ventriloquist act

Om man inte reser sig när man nått botten, då skulle jag nog vilja kalla mig själv ett litet maskhål. Som tusen fåglar på grenen, flyger en flyger alla. När du tappat förståndet så får man gräva djupt. Långt ner i svarta hål, var inte rädd att böja dig för långt fram, och trilla ner som Alice i Underlandet, för enligt historien var det ju bara en dröm. Gräv djupt och sår kommer utan tveka att blöda och svida. Kommer jag inte upp när jag nått botten är jag ett maskhål. Jag gräver hellre i såren, än ner mig. Jag letar förklaringar, ursäkter och räddningar. Men jag vet att även den minsta blomma kan bryta upp ur asfalten, endast utav vetskapen att det finns ljus på andra sidan.

Allt är ganska visset, men det gör väl egentligen ingenting. Har laddat ner 2 gb julmusik till min mamma, det kallar jag dagens goda gärning. Hon har nämligen investerat en stereo till köket så hon kan utveckla sitt otroligt döva musik-öra. Jag kommer alltså inte vistas i köket förrän julen är över. Ni förstår, när mamma sjunger så gråter änglarna i himlen. Då blir det slask och det är onekligen ingenting någon tycker om. besides this; jag och tanterna rullar mot kärring-himlen på lördag; Ullared! Tar nog med mig öronpropparna, eller möjligtvis en kompis. Smell ya.