Jag tittade upp och jag såg flygplanen, eller var det svalor?
Då längtar man tillbaka till göteborgsk mark, där folk spottar på gatan och där man säger "gött" och "e du go i hövet" ungefär, så känns det nu faktiskt när jag sitter fast ute på vyschan med två hundar. Helst vill jag bara ställa mig ute på ängen och skrika "Åt helsikes med allt!" men känner jag mig själv rätt skulle jag bara lägga mig ner och självdö istället och då lider det större risk att jag faktiskt fryser ihjäl och dör och det, har jag tyvärr inte tid till. Jag har istället blivit matad med ögongodis på tv4, ingen mindre än Per Moberg som lyckas fylla ut en bra del utav deras dagliga tv-tid , 2013 verkar sannerligen vara hans år. Jag tror inte att en ålderskillnad på typ hundra år är ett hinder för vår lycka, men det faktum att jag aldrig kommer träffa honom är nog det. Dessutom är han ju ingenting emot min grabb i Gävle.
I det stora hela; jag är lycklig - med eller utan skor. Jag gör vad jag känner för, det vill säga ingenting bortsett från att promenera hundarna, söka jobb och dricka kaffe, oftast utan resultat.
Men som alla vet, så är musik som balsam för en plågad själ, så jag rekommenderar alla plågade individer där ute i världen att lyssna på Tingsek för att läka såren, jag har mycket goda erfarenheter av att den mannens röst hånglar upp öronen på en så fort han börjar spela minsann. Sorgligt nog är det ett fritt land, men det var åtminstone dagens uppmaning.
Jag önskar min mor kunde komma och laga mat åt mig, detta säger jag inte för att vara elak mot min mor, utan snarare för att jag tänker på mina bristande matlagningskunslaper och att jag helst inte vill möta mitt öde redan imorgon, jag är en katastrof i köket, kan knappt koka makaroner. Hade faktiskt tänkt att skriva något vettigt men ibland faller andan på en och det mest hälsosamma vore att gå iväg från datorn och söka anledningar till att göra någonting alls. Det är en "sådan dag idag" , hade velat träffa den här Dagen och säga "Det är inte du, det är jag.." men är alldeles för two-faced idag för att våga möta någonting alls.
Men nåväl, gjort är gjort.
På återseende kära läsare.
Kommentarer
Trackback
