it's a ventriloquist act

Då var vi tillbaka på ruta ett. Den där begynnande febern slog till som ett mini-tjernobyl i mitt lilla hjärnkontor. Har legat i princip på min egna dramatiska dödsbädd hela dagen, bortsett från rikliga doser med febernedsättande , då tog jag tag i berget utav disk i köket. Sedan kom Amanda och lekte Virgin Mary och lagade mat åt mig, muntrade upp mig med dagens skvaller etc. Förutom det? Innan febern slog till så fikade jag med Johan igår, vi promenerade runt en stund och hamnade inne i Domkyrkan. Vi passade på att tända varsitt ljus. Har inte tänt ett ljus för D sedan jag var i Paris förra året. Då var jag i Notre Dame och var upprymd av en himla massa känslor och jag antar att kyrkor brukar ha den effekten på folk. Jag tycker det är lika spännande som skrämmande. 

Sedan dess har jag mest legat och tyckt synd om mig själv, blir hämtad utav mina fina föräldrar imorgon bitti. De ska lämna av Christine på flygplatsen och hämta upp en sjukling på det. Detta lilla feber-inferno kommer förhoppningsvis avta lite fortare när man blir bortskämd hemma  på Åstol.

Nu skall jag se något avsnitt utav American Horror Story och sedan låta sömnen komma över mig. 
Godnatt gott folk.