Follow @hybrishoran

Det finns tillräckligt många Du , men inga som Vi.



Morgonen startades okristligt tidigt med kaffe i bara morgonrocken. En inte allt för främmande flerspråkig
unge kom till rätta i mitt knä efter några timmar och mölade i sig bullar, skrattade rått åt mig.
Min syster tvingade ut mig på en smärre morgonpromenad.



Eftersom solen sken så skall jag väl inte klaga alldeles för mycket, behövde ljuset för att kunna suga i mig 
lite endorfiner. Men det känns skönt att vara ute på ön som gud glömde och förmodligen har planer på att 
detonera inom en snar framtid. Det är enklare att andas och även fast jag är sjuk så känner jag mig
både starkare och friskare när jag har mamma och pappa nära.

Jag vet att jag är världens mammagris, jag är en sucker för att få ligga i soffan och bli pussad
på när jag är sjuk, titta serier och dricka mängder med vatten. 

Har lovat mig själv att försöka ta mig till Mölnebo idag också, skall ta och ringa till Jessica och
barnen för att se ifall det går för sig. Jag blir ju helt gråtfärdig bara jag tänker på dem, så jag saknar dom.
Hade velat ha hela den familjen lite, lite närmre. Så jag kan hälsa på varenda dag.

Äe nu får det räcka. Ta hand om er. 
/ Mathilda.


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0