Follow @hybrishoran

Life handed us a paycheck, we said "We worked harder than this!"

We are humming birds who are just not going to move
And there's good news for people who love bad news
We are hummingbirds who've lost the plot and we will not move
We have great news for anyone who loves bad news

Read more: http://artists.letssingit.com/modest-mouse-lyrics-bury-me-with-it-tf2p639#ixzz2DKRdB9k5
LetsSingIt - Your favorite Music Community
We are humming birds who are just not going to move
And there's good news for people who love bad news
We are hummingbirds who've lost the plot and we will not move
We have great news for anyone who loves bad news

Read more: http://artists.letssingit.com/modest-mouse-lyrics-bury-me-with-it-tf2p639#ixzz2DKRdB9k5
LetsSingIt - Your favorite Music Community
We are humming birds who are just not going to move
And there's good news for people who love bad news
We are hummingbirds who've lost the plot and we will not move
We have great news for anyone who loves bad news

Read more: http://artists.letssingit.com/modest-mouse-lyrics-bury-me-with-it-tf2p639#ixzz2DKRdB9k5
LetsSingIt - Your favorite Music Community
 
We are humming birds who are just not going to move
And there's good news for people who love bad news
We are hummingbirds who've lost the plot and we will not move
We have great news for anyone who loves bad news.

Dagarna flyter på, jag saknar mycket och ständigt.
Avstånd är ett förskräckligt ord, distans är finare och framstår också som mer nyttigt men när skall vi sluta klä det fruktansvärda i ord?
Ord som längtan, distans, saknad, åtrå. När varenda cell i min kropp skriker dessa sorgligt fina ord vill jag tysta ner det med en klapp på kinden och säga, vänta. Vänta lite till. Några dagar bara, det är allt. Jag lovar. Och när man sagt allting man vill säga, och när man gått klart vägarna, när man snubblat på sista ordet och knäna blivit alldeles svaga, när man ej blir skymfad mer och endast känner godhet och värme vart man än går. Är vi lyckliga då? Jag ha sommarregn i bröstkorgen, vill dansa barfota. Det pågår ett discoinferno i bröstkorgen som säger "Äntligen blev det din tur! Det är din tur att må bra nu!" Och jag gottar mig i just den här stunden när det får lov att vara min tur.

Jag sitter på mitt provisoriska jobb, kaffet flödar och fingrarna kliar. Jag gör någonting, om än väldigt lite. Tänkte diska lite, fixa iordning på kontoret som tack. Jag känner inget behov av att åka ut och resa runt i världen just nu, trots att det lockar en aning. Jag har inte lust att hävda mig mer, eller att vara ute och dansa med rödvin och cigaretter långt in på småtimmarna. Jag vet att tant-stämpeln kommer göra sig hörd nu men det är faktiskt bara så himla skönt att lugnt och stilla få leva. Om än ensam och ibland nedstämd, det kommer ingen människa ifrån, men ibland så fylld med ro att någonting annat vore överflödigt.

- Passionerad sentimental bloggerska.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0