Vart jag än i världen vänder, har jag mina vänner med varma öppna händer.
Jag är tillbaka, ibland. Tänkte dela med mig utav min vackra vän, som vi kämpade oss iväg på en cykel till Hisingen för, endast för att vi är två spontana själar som mycket hellre lägger tid på bra människor med någonting inannför pannbenet, hellre för mycket än för lite skulle jag vilja säga. Cred till Jessika som fotade det mesta (Nikon D60, standardobjektiv) men bilderna ovan tog jag och la på några sköna lager, jag och photoshop har glidit ifrån varandra ganska rejält.
Veckan är späckad iallfall, imorgon skall jag jobba för första gången på ett bra tag. Och sedan blir det allt från Sundsvik med Emanuela, och sen får vi finbesök från Stockholm och någonstans däremellan ska jag finna tid för damen ovanför. Åstol skall nyttjas, utan att vantrivas och det är väl den största utmaningen hitills.
Jag har mer eller mindre haft ihjäl den här bloggen, jag ber om ursäkt för det. Jag är säkert tillbaka, när bitterheten slår över, ska bara blomma ut lite först. Och till er andra; shine on you crazy diamonds.
Kommentarer
Trackback
